Varukorg
Din varukorg är tom, men det behöver den inte vara.
Varmvattenberedare
Vilken varmvattenberedare passar ditt hushåll?
Vilken varmvattenberedare passar ditt hushåll?* När du ska köpa en varmvattenberedare så kan det vara klurigt att veta vilken storlek man ska välja. Några riktvärde vid val av beredare: En dusch på 3-4 minuter förbrukar ca 40 liter varmvatten, ett bad i vanligt badkar 140 liter och en handdisk 15 liter. Detta är beräknat på 40 gradigt varmvatten.
Nedan finner du vilken beredare som kan passa ditt hushåll bäst*:
30-40 liter passar hushåll med 1 person
50-80 liter passar hushåll med 2-3 personer
100-120 liter passar hushåll med 3-4 personer
150 liter passar hushåll med 4-6 personer
*Detta beräknas på en snittförbrukning av en varmvattenberedare. Om du har badkar eller liknande så rekommenderar vi att du väljer en större storlek på beredaren.
Med vår populära tjänst Monterat & Klart får du en komplett och trygg installation inklusive valfri varmvattenberedare nedan till ett fast pris. Vårat ledord är snabbt smidigt och enkelt!
Vad ingår i Monterat & Klart?
|
|
OBS! Tjänsten är endast tillgänglig i Stockholm!
Priserna gäller endast om ROT-avdraget medges!
*köpvillkor
Vad är en varmvattenberedare?
En varmvattenberedare är en viktig del av hemmets VVS-system. Den värmer upp och lagrar varmt vatten för hushållets behov till exempel för dusch, disk, tvätt och handtvätt. Varmvattenberedaren ser till att det alltid finns varmvatten tillgängligt när du behöver det.
Olika typer av varmvattenberedare:
Det finns flera olika typer av varmvattenberedare anpassade efter bostadens storlek, varmvattenbehov och installationsutrymme:
Lagringsberedare (tankberedare):
Den vanligaste typen i svenska hem. Den fungerar genom att värma upp en viss mängd vatten som lagras i en isolerad behållare. När du använder varmvatten, fylls tanken på med kallvatten som värms upp igen.
Fördelar:
Finns i många storlekar (30–300 liter)
Klarar hög förbrukning på kort tid
Perfekt för hushåll med badkar eller flera duschar
Genomströmningsberedare:
En kompakt modell som inte lagrar vatten. Istället värms vattnet direkt när du öppnar kranen. Passar bäst i mindre bostäder, fritidshus eller där varmvatten används sällan.
Fördelar:
Tar lite plats
Inget värmeförlust från lagring
Ger varmvatten direkt vid behov
Energikällor:
Varmvattenberedare kan använda olika energikällor:
El – vanligast i Sverige, enkel att installera
Värmepump – energieffektiv, kombineras ofta med luft/vatten eller frånluftsvärmepump
Solvärme – miljövänlig lösning där solpaneler värmer vattnet
Gas – ovanligt i Sverige, men förekommer i vissa fritidshus
Installation och underhåll:
Att installera en varmvattenberedare kräver ofta en certifierad VVS-installatör särskilt om beredaren ska kopplas till elnät eller värmesystem. Felaktig installation kan leda till vattenskador eller ineffektiv drift.
Ta reda på vattenkvaliteten:
Om du ska installera en varmvattenberedare bör du ta reda på vattenkvaliteten. Vattenkvaliteten avgör vilket korrosionsskydd du ska ha i varmvattenberedaren. Hur du går tillväga beror på varifrån ditt vatten kommer.
Kommunalt vatten:
Om du inte vet vilka egenskaper vattnet har hemma hos dig kan du vända dig till kommunens vattenverk. Det förekommer också att du kan hitta informationen direkt på kommunens hemsida. Vanligen ligger värdena på kommunens vatten inom mer normala spann och man kan välja mer eller mindre vilken varmvattenberedare som helst.
Här finner du information om vattenkvalitet i Stockholm:
Egen brunn:
Om du har egen brunn eller dylikt bör du analysera vattnet. Då vänder man sig till ett företag som utför vattenanalys. Om man har egen brunn, är det vanligare att värdena är mer extrema på olika parametrar vilket kräver en varmvattenberedare med ett specifikt korrosionsskydd.
Tre olika material för olika vattenkvalitet:
Varmvattenberedare har ett korrosionsskydd i ett av dessa tre material: rostfritt stål, koppar eller emalj.
Rostfritt stål:
En rostfri varmvattenberedare passar om vattnet är surt (lågt pH-värde) och kolsyrehaltigt. Däremot bör du se upp om vattnet har hög kloridhalt (salt) eller hög kalkhalt (hårt vatten) och dessa tillsammans ger extra stor risk. Det finns dock varianter av rostfritt stål som klarar höga kloridhalter bättre.
| PASSAR TILL | PASSAR INTE TILL |
|---|---|
| Surt vatten (lågt pH-värde) | Hög kloridhalt (salt) |
| Kolsyrehaltigt vatten | Hårt vatten (hög kalkhalt) |
Koppar (CU):
Om kalkhalten är hög (hårt vatten) passar det bra med en varmvattenberedare i koppar. Om vattnet däremot är surt (lågt pH) och har en hög kloridhalt bör detta undvikas, då koppar i så fall kan frigöras. Om kalkhalten är hög minskar riskerna med en hög kloridhalt. Att använda kopparbehållare vid lågt pH-värde är mest ett estetiskt problem, då porslin kan missfärgas och blont hår få en grön nyans.
| PASSAR TILL | PASSAR INTE TILL |
|---|---|
| Hårt vatten (hög kalkhalt) | Surt vatten (lågt pH-värde) |
| Hög kloridhalt (salt) |
Emalj:
Emalj är det tredje materialet som används i varmvattenberedare. Dessa har alltid en offeranod, som offrar sig för att järnet inte ska rosta. En emaljberedare passar bra om kloridhalten är hög (mer än 100 milligram salt per liter), även om offeranoden då förbrukas fort. Om ledningsförmågan är låg, har emaljberedarens anod svårt att fungera, men det går att rätta till med en likströmsanod. Emalj varmvattenberedaren mår inte bra om pH-värdet är högre än 9 eller temperaturen är för hög.
| PASSAR TILL | PASSAR INTE TILL |
|---|---|
| Hårt kloridhalt (salt) | Basiskt vatten (högt pH-värde) |
| Dålig ledningsförmåga | |
| Hög temperatur |
Underhållstips:
Kontrollera varmvattenberedarens säkerhetsventil regelbundet
Spola ur tanken ibland för att minska kalkavlagringar
Byt magnesiumanod (på vissa modeller) vart 3–5:e år
Kontrollera termostat och elpatron vid ojämn temperatur